Håll tummarna

Snart fem månader utan en hel natts sömn (men dagliga eftermiddagsnaps) och man är lite trött ibland. Jag går nästan dagligen och funderar på om jag kommer kunna vänja mig tillbaka vid att bara få sova natten igenom. Lovisa har varit en väldigt snäll bebis, lite skrik och gnäll, men hon är en glups bebis och äter minst en gång per natt. Man hör om barn som slutar att äta när de är ganska så små, lyckliga föräldrar, men vår lilla donna har allt matlust dygnet runt. Men ikväll prvade vi för första gången att ge henne ett kvällsmål gröt, eller låt mig säga sockerkakssmet (mycket socker i den här italienska barnmaten, tur att mamma tar med hederlig svensk havregröt på lördag) så håll tummarna för att det går vägen och att vi får sova lite mer. Skulle vara perfekt inför morgondagens stora nedsläpp- SÄSONGSTART!

Så lungt och fridfullt när den lilla sover