..men igår var det synd om mig kan ni tro. Det började i förrgår kväll på väg hem. Jag halkade till och tappade balansen om än kvar i stående position. Tänkte inte mer på det förrän jag vaknade mitt i natten och kände att jag hade lite ont i ryggen. Somnade dock om. På morgonen när jag plockade upp Lovisa small det till. Jag gallskrek i panik efter Niklas samtidigt som jag häll mig fast i skåpluckorna i köket, jag kunde inte röra mig överhuvud taget och det gjorde så sjukt ont. Samtidigt hade jag lilla Lovisa yrvaken och ledsen vid mina fötter så vad annat hade jag att göra än att gallskrika. USCH!
Dagen igår tillbringades i liggande läge, mest på köksgolvet. Med varma vattenkuddar och heatlotion.
Idag har det dock känts lite bättre, lite stel och om men helt klar rörlig igen. Men Niklas, som är världens bästa man, hade redan bokat in massage till mig så att jag skulle bli av med värken helt och hållet. Själva massagen var inte skön kan jag lova, men nu någon timme senare så känns det ganska så bra.
Fy vad det var synd om mig igår..........
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar