Sevediamo Alleghe!

Sista kvällen i Alleghe! Idag har vi packat, packat och packat, städningen är fortfarande kvar, man missbedömmer lätt tiden när man har en bebis. Det man förr klarade av på knappa tre timmar blir lätt till två dagar när man hela tiden måste byta blöjor, mata och leka. Men vi ska nog bli färdiga i tid. I morgon kl 09.15 går bilen ned till Venedig och Marco Polo flygplatsen.

Vi har sagt hej då till alla våra vänner, lite tråkigt men det känns så bra att åka hem nu. Vi lämnar när vi är på topp och vi kommer garanterat att komma tillbaka och hälsa på snart igen. Sista hej då tar vi i morgon hos Bondra, en sista cappucino och sista kram och sen bye bye Alleghe.

Så jag antar att detta är mitt sista inlägg på bloggen. Det kommer att bli ett fint minne för oss, vår lilla bloggdagbok. Vi kan se tillbaka på alla fina stunder och kommer att minnas Alleghe som vårt lilla paradis, för det är precis så vi har upplevt allt här. Tack till er alla som har läst bloggen och följt oss. Nu får ni istället följa oss i verkliga livet, det ser vi alla tre mycket fram emot. Så tack och hej, ses i Sverige i morgon!

Incredible Marmolada

Jag tror aldrig att jag har sett något mäktigare än när jag idag stod på toppen av Dolomitis högsta punkt, Marmolada. Berg berg berg så långt ögat nådde. Jag, Francesca och Chiara åkte skidor idag, sista gången för säsongen. Marmolada består bara utav en enda lång backe, 1,6 km lång och jag kan lova att det känns bra i benen redan halvvägs ner. Vi åkte denna pist 3 gånger idag och det var med nöd och näppe som vi tog oss ända ner. Redan vid 10-tiden i morse så började snön smälta, det var så varmt att man svettades ordentligt så med ca 5 km kvar av pisten så alpinskidåkningen ut mor vattenskidåkning. Så när det väl var dags för lunch så insåg vi att vi gjorde bäst i att njuta av solen i sittande läge, skidåkningen är slut för den här säsongen. Basta! Men vilken skidsäsong vi har haft, ca 2 gånger i veckan har vi haft förmånen att kunna åka, njuta av härliga Civetta och Marmolada.  Ibland har vi bara åkt upp med liften och njutit av att sitta i solen, ibland några få åk och ibland heldagar. Detta kommer jag att sakna för evigt när vi väl kommer hem. I framtiden får vi vara nöjda om vi överhuvud taget får någon skidåkning för säsongen. Men jag kan lova att vi kommer att återvända hit ner när det väl blir dags.

Utsikten från toppen på Marmolada mot Civetta

Francesca och Chiara

Packat och klart, men först Marmolada

Den största delen av vår packning ligger nu i kartonger, färdiga att skickas med DHL i morgon. Lovisen är inte nedpackad, hon stannar här i Alleghe med oss några dagar till. Men det var väldigt kul att le i kartongerna idag. Det var ett gott hälsotecken för en liten sjukling som hon. Hoppas att hon mår bättre i morgon, utan kartonger dock....

Men då Niklas bär upp kartongerna imorgon så svichar jag för sista gången ner för pisterna, för den här gången. I morgon är det min tur att åka till Marmolada och glida ner för den 12 km långa backen. Om vädret tillåter ska man kunna se ända till Venedig sägs det. Vi får väl se. Niklas var där i onsdags med några killar och åkte och i morgon är det alltså min tur. Barnfritt, tjejdag och skidor. So god as it gets! Så tänk på mig i morgon före lunch, då viner det runt öronen på mig, efter lunch sitter vi nog bara stilla i solen och gassar och smuttar på en Bombardino! So long....

Bravo Lovisa

Just nu så lägger vi barnpussel, bygger torn och trär på ringar på en pinne dagarna i ända. Se så duktig Lovisa är. Men efter att vi var på besök hos Mia så tittar Lovisa numer ner i sin leklåda och sen upp på oss så som om hon menar, var är alla leksaker.....Mia hade ju ett helt rum fullt av leksaker, var är mina???? Tur för dig Lova att du snart fyller år.......

Det går undan...

Snart kommer vår lilla tjej att gå på egen hand, lite skraj att släppa taget än så länge men det är nog bara en tidsfråga.